EU Inc. är här – det här innebär det för svenska startups

Europeiska kommissionärerna Henna Virkkunen, Ekaterina Zaharieva och Michael McGrath vid pressträffen om EU Inc.

I onsdags, den 18 mars, presenterade EU-kommissionen EU Inc. – ett förslag till gemensam bolagsform för hela Europa. Förslaget välkomnas brett av det europeiska startupekosystemet, även om det behövs ännu fler förenklingsåtgärder på längre sikt.

Harmoniserade regler för startups

EU Inc. är en frivillig bolagsform som grundare kan välja istället för en nationell. Tanken är att ett och samma regelverk ska gälla i hela unionen. Bolag ska kunna registreras inom 48 timmar, helt digitalt och för under 100 euro – utan krav på minsta aktiekapital eller notarie.

Förslaget innehåller också flexibla aktiestrukturer och moderna finansieringsinstrument anpassade till riskkapitalmarknaden. En av de mest efterlängtade åtgärderna är att personaloptioner föreslås beskattas vid exit – det vill säga när aktien faktiskt säljs – inte vid tilldelning. Det gör det lättare för bolag att attrahera och behålla talang utan att anställda riskerar att betala skatt på pengar de ännu inte fått.

Att förslaget läggs fram som en förordning – och inte ett direktiv – är juridiskt sett avgörande. En förordning gäller direkt i alla länder utan nationell anpassning, vilket minskar risken för att regelverket tolkas på 27 olika sätt.

“EU Inc. är en av de viktigaste byggstenarna för Europas scaleupekosystem. Men dess framgång beror på en samordnad implementering i medlemsstaterna. Utan det riskerar vi att förstärka fragmenteringen snarare än att undanröja den.” säger Lisa Ericsson, chef på KTH Innovation, VD för KTH Ventures och medgrundare av Sweden Startup Next.

Inget centralt register eller gemensam domstol

Trots det breda välkomnandet finns tydlig kritik från olika aktörer. Något centralt EU-register öppnar inte vid lansering. I stället bygger systemet på sammankopplade nationella register – BRIS – som fortfarande drivs med skilda rutiner och krav. Det innebär att upplevelsen av att registrera ett EU Inc.-bolag kan skilja sig åt beroende på i vilket land man gör det. Kommissionen har sagt att ett centralt register kommer på sikt, men någon tidplan presenteras inte.

En annan fråga gäller domstolar. Kommissionen uppmuntrar medlemsländerna att inrätta specialiserade nationella domstolar för EU Inc.-ärenden, men lämnar ansvaret där. Startuporganisationer som Allied for Startups och European Startup Network menar att det inte räcker – utan en gemensam europeisk mekanism riskerar samma regler att tolkas på olika sätt i olika länder, vilket skapar osäkerhet för investerare.

Insolvensreglerna förenklas för innovativa startups, men täcker inte scaleups med verksamhet i flera länder. Och arbetsrätt och beskattning lämnas helt utanför – ett medvetet val från kommissionen då frågorna är politiskt känsliga och vanligtvis kräver enhällighet i rådet.

“Vi har sagt i flera år att Europa behöver detta. Nu måste vi säkerställa att det faktiskt levererar – och att Sverige sitter med vid bordet och driver på för bästa möjliga resultat.” säger Stina Lantz, VD för SISP och medgrundare av Sweden Startup Next.

Vad händer nu?

Förslaget går nu vidare till Europaparlamentet och rådet. Kommissionen vill nå en politisk överenskommelse under 2026. Sweden Startup Next följer processen och har skrivit till EU-minister Jessica Rosencrantz om Sveriges roll i rådet. På längre sikt lyfter organisationen behovet av att också harmonisera standarder och regulatoriska krav inom strategiska teknikområden – AI, kvantteknik, grön teknik och life science – något som EU Inc. i sig inte löser.