Uppsala visar vägen: Så bygger kommunen ett av Sveriges mest startupvänliga ekosystem
Det här är en del av Sweden Startup Nations intervjuserie med grundare, investerare och ekosystemaktörer. Syftet är att synliggöra lösningar och idéer som kan stärka förutsättningarna för svenska startups och scaleups.
Uppsala lyfts idag som en av Sveriges mest framåtlutade kommuner när det gäller innovation, startups och samverkan. Här arbetar kommun, region, akademi och näringsliv tillsammans i en modell som inte bara skapar lokala lösningar – utan visar hur offentlig sektor kan bli en drivkraft för tillväxt.
I samtalet med Annika Remaeus, en av nyckelpersonerna bakom arbetet, framträder en tydlig bild: framgången handlar inte om enskilda projekt – utan om struktur, mandat och kultur.
Ett system som byggts över tid
Grunden för Uppsalas styrka är ett innovationssystem som faktiskt fungerar som ett system.
– “I Uppsala möts kommunen, regionen, universiteten, näringslivet och innovationsmiljöerna i ett gemensamt arbete. Det är en triple helix-modell som funnits i över 40 år, och den gör att startupfrågor ligger högt på den politiska agendan i vardagen,” säger Annika.
Kommunen är delägare i Uppsala Innovation Centre (UIC), en av Sveriges ledande inkubatorer, och medgrundare till STUNS – en plattform där forskning, näringsliv och samhälle möts.
Resultatet är ett ekosystem där alla centrala aktörer är aktiva – och där startups är en integrerad del av utvecklingen.
Beslutet som förändrade arbetssättet
2018 tog Uppsala ett avgörande steg genom att ansluta till Ignite Sweden – med målet att matcha kommunala behov med startupinnovationer.
– “Det gick genom kommunstyrelsen, vilket gav oss mandat att mobilisera hela organisationen. Det gjorde all skillnad.”
Sedan dess har kommunen genomfört över 60 pilotprojekt tillsammans med startups – i allt från kulturförvaltning till bostadsbolag. I snitt över tio per år, vilket gör Uppsala till en av Sveriges mest aktiva offentliga testmiljöer.
En viktig del av modellen är att arbetet inte är centraliserat.
– “Piloterna drivs inte centralt. Vårt mål var att inspirera fler att själva arbeta med startups – och idag har vi ambassadörer i hela organisationen.”
Från pilot till verklig förändring
Ett konkret exempel är samarbetet mellan Uppsalahem och startupen Mimbly.
Det som började som ett test i en enskild tvättstuga – med fokus på mikroplaster – utvecklades snabbt till något större. Genom data och insikter skapades nya förståelser för användarbeteenden, belastning och drift.
Lösningen skalades upp till fler fastigheter, och används idag som underlag för bredare implementering.
– “Vi börjar ofta med en hypotes – men hittar helt nya värden längs vägen.”
Det är just denna förmåga att gå från test till lärande – och vidare till förändring – som utmärker modellen.
Upphandling som innovationsverktyg
En central insikt i Uppsalas arbete är att upphandling inte är ett hinder – utan ett verktyg.
Kommunen arbetar systematiskt med:
tydliga behovsbeskrivningar
piloter under direktupphandlingsgränsen
öppna processer där fler startups kan delta
att använda pilotresultat som grund för upphandling
Med en årlig upphandlingsvolym på 6,5 miljarder kronor finns en betydande potential.
– “Vi har höjt vår kompetens i hur upphandling kan användas innovationsdrivet. Det är avgörande om offentlig sektor ska kunna bidra till utveckling.”
Från projekt till kultur
Det kanske viktigaste resultatet är inte antalet piloter – utan förändringen i organisationen.
– “Det jag är mest stolt över är att innovation inte längre är något som några få gör. Det är en del av vårt DNA.”
Idag kommer idéer, behov och initiativ från hela organisationen. Innovation är inte längre ett projekt – utan ett arbetssätt.
Nästa steg: bredare tillämpning och större effekt
Under 2025 har Uppsala tagit nästa steg genom att föra in arbetssättet i mer komplexa verksamheter som vård, omsorg och socialtjänst.
Samtidigt ökar fokus på scaleups – bolag som behöver växa snabbt och internationellt. Här handlar kommunens roll om att:
erbjuda testmiljöer i större skala
möjliggöra bred validering
koppla ihop bolag med näringsliv, akademi och offentliga behov
Vad som krävs för att fler ska lyckas
Trots framgångarna ser Annika tydliga hinder – särskilt kopplade till upphandling och tolkningen av LOU.
– “Vi har visat att upphandling inte är ett hinder – men det kräver kompetens, stöd och tydliga exempel.”
Hon lyfter tre avgörande faktorer för att lyckas:
Tydligt mandat från högsta ledningen
Strukturer för långsiktigt arbete
En kultur där piloter är en naturlig del av verksamheten
En modell att inspireras av
När Annika blickar framåt är ambitionen tydlig:
– “Jag hoppas att Uppsala om fem år är känt som kommunen som inte bara testar – utan skalar det som fungerar.”
Det som växer fram i Uppsala är mer än ett lokalt initiativ. Det är en modell för hur offentlig sektor kan gå från projekt till struktur – och från att vara en broms till att bli en möjliggörare.
Framför allt visar Uppsala att startups inte behöver stå vid sidan av samhällsutvecklingen – utan kan vara en central del av den.
