Sofia Lindelöw: Därför krävs gemensam data för nästa generations impactbolag

Intervju med Sofia Lindelöw, Managing Director Nordics, Norrsken House Stockholm.

Norrsken har på tio år vuxit till ett av Europas viktigaste nav för impact-entreprenörer – med community, kapital och stöd till bolag som löser stora samhällsutmaningar. I den här partnerintervjun berättar Sofia Lindelöw, Managing Director Nordics på Norrsken House Stockholm, varför bättre data och gemensamma analyser är avgörande för Sveriges innovationskraft – och vilka systemförändringar som kan bli avgörande för nästa generations impactbolag.

I dag är Norrsken ett av Europas mest inflytelserika nav för impact-entreprenörskap, med verksamhet i flera länder och över 190 investeringar genom fem fonder. I centrum finns en tydlig övertygelse: framtidens konkurrenskraftiga ekonomi byggs av bolag som kombinerar samhällsnytta med skalbar affär.

Vi träffar Sofia Lindelöw, Managing Director Nordics på Norrsken House Stockholm, för att prata om Norrskens roll i det globala innovationssystemet, Sveriges innovationsmomentum – och vilka systemförändringar som krävs för att impactbolag ska kunna skala i den takt världen behöver.

Ett globalt nav med olika förutsättningar

”Norrsken finns till för att mobilisera kapital, talang och nätverk kring entreprenörer som löser stora samhällsproblem,” säger Sofia Lindelöw. ”Vår roll har alltid varit att bevisa att de här bolagen inte är en nisch, utan några av de mest attraktiva investeringarna man kan göra.”

Sedan starten har Norrsken arbetat för att bygga mogna ekosystem där impactbolag får tillgång till tidigt kapital, internationella nätverk och långsiktigt stöd. Men förutsättningarna skiljer sig kraftigt mellan olika marknader.

”I Sverige och delar av norra Europa finns en relativt hög mognad – här finns en förståelse för att impactbolag är investeringsbara. I södra Europa ser vi att den insikten fortfarande håller på att växa fram. Mognaden i ekosystemen hänger väldigt tätt ihop med hur kapitalet rör sig.”

Samtidigt varierar även definitionen av ”impact” beroende på kontext. Lindelöw lyfter Rwanda, där de har ett av sina fem Norrsken Houses, som ett tydligt exempel.

”Efter folkmordet behövde Rwanda i princip bygga upp hela samhället på nytt. Där handlar impact i grunden om att skapa jobb och bygga en fungerande ekonomi. Det skiljer sig markant från hur vi i Sverige ofta definierar impact, där fokus kan ligga på klimat, biodiversitet eller avancerad teknik. Impact är alltid kontextberoende.”

När innovation möter systemgränser 

Sverige rankas högt internationellt i innovationsmätningar men vissa indikatorer pekar på ett tappat innovationsmomentum. För Lindelöw handlar detta inte om brist på talang eller idéer – utan om system.

”Vi har fortfarande fantastiska grundare, stark teknisk kompetens och ett gott internationellt rykte. Men systemen vi verkar inom är inte byggda för de bolag vi behöver skapa framåt.”

Ett av de mest grundläggande problemen, menar hon, är att dagens marknadsekonomi inte sätter ett pris på natur och naturresurser.

”Vi agerar fortfarande som om naturen är gratis och oändlig. Det är ett av vår tids största systemfel. Så länge bolag som försöker göra rätt inte belönas – och ibland till och med missgynnas – motverkar systemet den omställning vi säger oss vilja se.”

Det är också därför hon menar att så kallade ”gröna premier” inte längre fungerar.

”Det finns helt enkelt inte en tillräcklig betalningsvilja för att betala mer bara för att något är hållbart. Utan skattesystem eller regulatoriska ramverk som prissätter externa effekter kommer impactbolag alltid att konkurrera på ojämlika villkor.”

Tre systemförändringar som kan bli avgörande

Om Sofia Lindelöw fick förändra några saker i svensk eller europeisk policy finns det en åtgärd hon ser som särskilt kraftfull.

”Vi behöver kunna identifiera impactbolag tydligt i våra officiella system,” säger hon. ”I vissa länder har man börjat tagga impactbolag annorlunda i bolagsregistren. Det kan låta tekniskt – men det är potentiellt banbrytande.”

Exempel finns i länder som Storbritannien, Frankrike och Italien, där bolag med ett tydligt samhälls- eller miljöuppdrag kan särskiljas formellt i företagsregistren. En sådan uppdelning skulle göra det möjligt att utforma regleringar och processer som aktivt gynnar bolag som löser samhällsutmaningar, till exempel inom upphandling, tillståndsprocesser eller finansiering.

”Det skickar en tydlig signal från statligt håll: de här bolagen är extra viktiga, och vi vill att de ska lyckas”, säger Lindelöw.

Den andra förändringen rör hur regleringar utformas.

”Vi måste sätta regulatoriska standarder som premierar framtidens lösningar, inte gårdagens. Alltför ofta skyddar regelverk etablerade industrier i stället för att möjliggöra nya.”

Hon varnar särskilt för regleringar som riskerar att låsa in befintliga strukturer, exempelvis inom transport eller energi.

”Sätt inte standarder som belönar dem som tog oss hit. Sätt standarder som belönar dem som bygger framtiden.”

Den tredje systemförändringen handlar om skatter. Inspirerad av entreprenörer som Stefan Krook lyfter Lindelöw idén om en skatteväxling från arbete till naturresurser.

”Att beskatta resursanvändning i stället för arbete är ett konkret sätt att justera incitamenten. Det skulle gynna bolag som använder resurser effektivt och skapar jobb, i stället för att straffa dem.”

Kapital, skalning och impact-entreprenörens mindset

Tillgången till riskvilligt kapital är fortsatt en av de största utmaningarna för impactbolag, särskilt i senare skeden. Under de senaste 12–18 månaderna har försiktigheten i kapitalmarknaden påverkat hela techsektorn, även impact.

”Samtidigt ser vi att de starkaste grundarna fortfarande lyckas resa kapital,” säger Lindelöw. ”Det som skiljer dem åt är tydlig problemförståelse, skalbarhet och förmågan att översätta impact till affär.”

De entreprenörer som lyckas ta steget från idé till internationell skalning delar ofta vissa egenskaper.

”De är extremt missionsdrivna, men inte naiva. De förstår regulatorik, kapitalmarknader och global expansion från dag ett. Och de bygger team som kombinerar teknisk spets med kommersiell förmåga.”

Bolagen som formar nästa decennium

När hon blickar framåt ser Lindelöw flera områden där impactbolag kommer att spela en avgörande roll de kommande fem till tio åren.

Transport är ett av dem.

”Einrides framgång är ett tydligt proofpoint. Elektrifiering och autonomi inom tung transport kan förändra en av våra mest utsläppsintensiva sektorer i grunden.”

Hon ser också en enorm potential i att använda AI för att lösa samhällets största problem.

”Om vi lyckas applicera AI på områden som biodiversitet, klimatanpassning eller infrastruktur kan förändring ske väldigt snabbt.”

Som exempel nämner hon Flox Robotics, som använder AI för att tolka djurs kommunikation och därigenom minska olyckor och skydda djurliv.

”Biodiversitet, transport, klimat – det är områden där impactbolag inte bara kommer bidra. De kommer att leda.”

För Sofia Lindelöw är budskapet tydligt: vi vet vad som behöver förändras. Frågan är om vi är beredda att göra det.

”Impactbolag ber inte om genvägar,” säger hon. ”De ber om ett system som belönar dem som bygger framtiden, inte dem som tjänar på det förflutna.”

Därför är Sweden Startup Nation viktigt

Att Norrsken valt att bli partner till Sweden Startup Nation är ingen slump.

”För att kunna stötta entreprenörer på ett bra sätt behöver vi en mycket bättre förståelse för hur ekosystemet faktiskt fungerar,” säger Lindelöw. ”I dag lutar vi oss ofta mot globala datakällor som inte är byggda för svenska eller nordiska förhållanden.”

Hon ser ett tydligt behov av oberoende, kontinuerlig kunskap.

”Bättre data, gemensamma underlag och löpande analyser är avgörande – inte bara för politiken, utan för hela ekosystemet. Om vi inte förstår var kapitalet flödar, var bolag fastnar eller var möjligheterna finns, då navigerar vi i blindo.”

På lång sikt hoppas hon att samarbetet ska bidra till bättre policy, starkare kapitalmarknader och ökad internationell attraktionskraft för Sverige som impact-nation.

”Det här handlar inte om en enskild organisation. Det handlar om att bygga en kunskapsinfrastruktur som gör att hela ekosystemet kan röra sig snabbare och i rätt riktning.”